Osteoporosis Microchapters
Home
Patient Information
Overview
Historical Perspective
Classification
Pathophysiology
Causes
Differentiating Osteoporos från other Diseases
Epidemiology and Demographics
Risk Factors
Screening
Natural History, Complications and Prognosis
Diagnosis
History and Symptoms
Physical Examination
Laboratory Findings
Electrocardiogram
X-ray
CT
MRI
Echocardiography or Ultrasound
Other Imaging Findings
Other Diagnostic Studies
Treatment
Medical Therapy
Life Style Modification
Pharmacotherapy
Surgery
Primary Prevention
Secondary Prevention
Cost-Effectiveness of Therapy
Future or Investigational Therapies
Case Studies
Case #1
Osteoporosis laboratory findings On the Web
Most recent articles
Most cited articles
Review articles
CME Programs
Powerpoint bilder
Bilder
American Roentgen Ray Society Bilder av osteoporoslaboratoriefynd
Alla bilder X-ray Echo & Ultraljud CT Bilder MRI
Gående prövningar på Kliniska prövningar.gov
US National Guidelines Clearinghouse
NICE Guidance
FDA om laboratoriefynd för osteoporos
CDC om laboratoriefynd för osteoporos
Osteoporos laboratoriefynd i nyheterna
Bloggar om laboratoriefynd för osteoporos
Anvisningar om sjukhus Behandling av osteoporos
Riskkalkylatorer och riskfaktorer för osteoporos laboratoriefynd
Redaktör-Chef: C. Michael Gibson, M.S., M.D. ; Medredaktör(er): C: Eiman Ghaffarpasand, M.D.
Översikt
Laboratorietesterna spelar en begränsad roll vid diagnos av osteoporos, men kan användas för att skilja primära från sekundära orsaker till sjukdomen. Laboratorietester för diagnos av osteoporos inkluderar vissa baslinjetester som komplett blodstatus (CBC), serumkalcium, fosfat, alkaliskt fosfatas och 25-(OH)-vitamin D. Det finns tester för att diagnostisera sekundär osteoporos, som inkluderar men inte är begränsade till 24 timmars serumkalcium, serumproteinelektrofores och serumsköldkörtelhormoner.
Laboratoriefynd
Det finns en begränsad roll för laboratorietester vid diagnos av osteoporos; de kan dock användas för att skilja primära från sekundära orsaker till sjukdomen.
Elektrolyt- och biomarkörstudier
Abkortningar:
HGB: Hemoglobin
WBC: Vita blodkroppar
RBC: Röda blodkroppar
IgM: Immunoglobulin M-typ
| Sjukdom | Elektrolyt- och biomarkörstudier | ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Blodstatus (CBC) | Kalciumnivå i serum | 24-tim-serumkalcium | Serumfosfatnivå | Alkalisk fosfatasnivå | Serum 25-(OH)-vitamin D-nivå | Magnesiumnivå i serum | Kreatininnivå i serum | Järn- och ferritinnivå i serum | Test av leverfunktionen | Test av sköldkörtelfunktionen | Serum av paratyroidhormon (PTH) nivå | Serum testosteron/gonadotropin nivå | Urin fri kortisol nivå | Dekamethason suppressionstest över natten | Serum proteinelektroforeser/urin proteinelektroforeser | Anti-gliadin Anti-endomysiella antikroppar |
Serum tryptas Urin N-metylhistamin |
||||||
| Postmenopausal osteoporos | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||
| Vitamin D-brist | – | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | – | – | – | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | |||||
| Sickle cell anemia | ↓HGB | – | – | – | – | – | – | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||
| Multipel myelom | ↓HGB | – | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | IgM | – | – | ||||||||||
| Leukemi/lymfom | WBC | – | – | – | – | – | — | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||
| Alkoholism | ↓HGB | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Aplasi | ↓RBC, ↓WBC, ↓PLT | – | – | – | – | – | – | – | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | |||||
| Malignitet | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||||||
| Hypofosfatemisk rakitis | – | ↓↓ | ↓ | ↓ | ↓↓ | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||
| Kronisk njursjukdom | ↓HGB | ↓↓ | – | ↓ | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |||||||||
| Destruktiva bensjukdomar (e.g., bentumörer) | – | – | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||
| Leversjukdomar | ↓HGB | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |||
| Hemokromatos | HCT | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||
| Hypertyreoidism | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||
| Hypoparatyroidism | – | ↓ | ↓ | ↓ | – | ↓ | – | – | – | – | ↓↓ | – | – | – | – | – | – | ||||||
| Hyperparatyreoidism | – | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | ||||||||||
| Hypogonadism | ↓HGB | – | ↓ | ↓ | ↓ | – | – | – | – | – | – | – | – | ↓↓↓ | – | – | – | – | – | ||||
| Hyperkortisolism (Cushings syndrom) | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | inte undertryckt | – | – | — | – | ||
| Celiaki | ↓HGB | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | ↓ | ↓↓ | – | ↓ | – | – | – | – | ↓ Plasmaprotein | Positivt | – | |||||
| Mastocytos | WBC | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | Positivt | |||||||||
Bonomsättningsmarkörer
När mätningar av benmineraltäthet (BMD) inte ger något tydligt svar, kan benomsättningsmarkörer användas i utvalda fall för att bedöma frakturrisken. Den kombinerade användningen av BMD-mätningar och benomsättningsmarkörer förbättrar sannolikt bedömningen. Benomsättningsmarkörer används inte rutinmässigt för att diagnostisera osteoporos. Benomvandlingsmarkörer har två olika typer:
- Bonbildningsmarkörer
- Bonresorptionsmarkörer
| Grupp | Test | Resultat | Resultat |
|---|---|---|---|
| Markörer för benbildning | Osteokalcin i serum | Höjd |
|
| Serum benspecifikt alkaliskt fosfatas | 30 procents minskning |
|
|
| Serum typ 1 procollagen | 30 procents minskning |
|
|
| Markerare för benresorption | Urinära hydroxiprolin | Ökat |
|
| Urinär total pyridinolin (PYD) | Ökat |
|
|
| Urinärt fritt deoxypyridinolin (DPD) | Ökat |
|
|
| Tartrat-resistent surt fosfatas 5b | Ökat |
|
|
| Bone sialoprotein (BSP) | Reducerat efter antiresorptiv medicin |
|
|
| Urinär kollagen typ 1 cross-länkad N-telopeptid (NTX) | Reduceras till hälften |
|
|
| Serumkollagen typ 1 tvärbundet C-telopeptid (CTX) | 30 procents minskning |
|